Ett tecken?

Ja ibland blir jag lite så där, skrockfull. Så där att jag tror att allt är ett tecken och att allt som sker, sker utav en anledning. Idag var ett sådant. Jag och Mia cykla hem från stallet och vid korsningen vid klostergården springer fyra hästar (troligtvis unghästar) mitt ute på vägen, utan grimma eller nånting. Jag och Mia kastar oss av cyklarna för att hjälpa till men hästarna springer iväg åt ett annat håll. Vi insåg att det var rätt många inblandade redan så vi överlät det till nån annan.

Men det var en märklig syn....

och mina byxor gick i sönder i grenen.